Har varit totalt värdelös på att blogga nu men vi for iväg till Robertsfors i lördags, hem till mina föräldrar. Chilla där till måndagen då vi åkte in till Umeå och spenderade vår tid med Christoffers mamma och deras familj, och sedan med mina två fina systrar.
Hjälpte lillasyster att flytta så vi har allt stått i under tiden där också, haha ;P
Vart lite fajt på Mariehem, tycker det är fruktansvärt tragiskt att en människa på 20 år inte vågar säga vad denne tycker och tänker om saker och ting till personen det handlar om - utan istället sitter denne inne i lägenheten och tjuter och ringer sin mamma som tycks vara någonting för att komma och skälla ut en. Fruktansvärt fegt må jag säga och jag förstår inte hur man ens kan ha mage att göra saker som denne personen gjort. Hon ställde alltså ut min lillasysters grejer ut på gatan - över natten, allt kunde ha blivit snott men inte f*n brydde hon sig om det inte? Tur vi var i schtan så vi svängde förbi och hämtade upp allting och hjälpte henne med flytten till nya lägenheten - som förövrigt var äckligt fin!!


Vad har vi hunnit med å göra mera då? Massvis med saker, haha.
Jag ville avlida påvägen hem, vi lämnade alltså ett rätt varmt och fint Umeå för att komma hem till ett j*vlarnt iskallt och SNÖIGT (!!) Boliden. Halkigt och jävligt var det på vägen upp, rådjursjävlar på vägen och gudarna vet allt, men helskinade tog vi oss hem iallafall - måste sitta i chauffören ;) haha!

Tänkte slänga in lite bilder som ni inte fått se än innan jag ska kika vidare på Ikeas hemsida på saker jag vill haaaaa.

Levina & Denice

Lilltjejen våran

Leon badade med moster Denice

Levina med superstora fingervantar i brist på andra då jag inte hittade hennes

Leon och Denice

Lillsnuttan sover i sin säng i Robertsfors

Levina

Lilleman i sin bilsäng

Gick lös och färgade Christoffers ögonbryn och musch (stavning?!!) rosa! Som tur var syntes det inte eftersom han hade så mörkt hår innan.


Nu ska jag ta och se reprisen på Fråga Olle-dokumentären, återkommer mera någon dag framöver, förmodlish imorgon!
Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Vet inte riktigt hur jag skulle klara mig utan dessa två underbaringar, och min underbara sambo också såklart! Det bästa beslut jag någonsin tagit har varit att behålla båda mina barn, min snuttiga Leon och fina lilla Levina. Jag blir alldelens tårögd bara jag tänker tanken att jag hade möjligheten att ta bort dem, att inte låta dem fortsätta sina liv utanför magen. Men tack och lov är jag en människa som inte skulle ha hjärta att göra en abort, då skulle jag hellre överväga en adoptiv abort istället - något jag tycker fler människor skulle överväga. Jag menar, varför ta död på ett barn då man istället kan föda det och ge ett par som inte har möjligheten att skaffa egna, att få det de alltid önskat sig?! Då spelar lixom ens egna motiv till att inte kunna behålla, ingen roll. Då får barnet det det behöver, kärlek och en gott liv, förhoppningsvis.
Ögonen blir alltid tårfyllda då jag ser hur dom myser med varandra, hur go Leon är med henne. Nästan så att jag vill gråta av lycka också då Leon börjar reta henne, härmar henne då hon tokgråter och mellan sina retningar skrattar han så han kiknar - det är kärlek som bara kärlek kan vara!

Stig Leon Caspian Wall & Levina Anette Margareta Wall, mina finfina barn som jag älskar så fruktansvärt mycket! <3

Jag är nog lyckligare än lyckligast tror jag, har världens finaste barn som jag älskar så otroligt, j*vla mycket!!

Åkte rullstol eftersom jag blev alldelens yr så fort jag ställde mig upp å typ svimmade.