29 Maj -12 [...tjingtjooong...]

Hejhejhallåååå!

Har inte uppdaterat speciellt bra nu på sista tiden men har helt ärligt fullt upp just nu.. flytten närmar sig med stormsteg och jag är taggad till miljoner på det. Allt känns så jäkla bra och jag tror att det kommer bli en jäkla vändpunkt för mig och Chrilleman.
Är även jäkligt taggad på att ta itu med migsjälv då vi har flyttat klart. Ska börja träna som en idioto, käka LCHF och massa annat, blir nog bra dethär tillslut :)

Nu har jag dock väldigt lite tid till att blogga också, ska hjälpa Christoffer med disken medans han går ut och grillar.
Så jag kanske uppdaterar lite mera ikväll, får väl se..
Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

20 Maj -12 [...frååååga...]

Lena  (Lena.eriksson88@hotmail.com) om 14 Maj -12 [...you must, you must think I'm strong...]:
Hej!
Är christoffer din riktit stora kärlek? Hur långt vill du gå med christoffer?
Mvh lena
19 Maj, 12:00


Hej Lena!
Christoffer är absolut min riktigt stora kärlek. Han är, för att vara ärlig, min FÖRSTA stora kärlek. Han är den jag känner att jag vill skaffa fler barn med, jag vill köpa hus med, fixa husdjur med - bli gammal med! Han är helt klart den människa jag vill leva hela mitt liv med och älska genom allt - för och motgångar!




17 Maj -12 [...TV3 Dokumentär...]

Satt precis och såg TV3 dokumentären om unga föräldrar.
Ena tjejen där, Fia, hade fått sin dotter Alicia omhändertagen enligt LVU. Inte helt oväntat tyckte jag, faktiskt. Träffade denna tjej då jag umgicks med Ronja i Umeå, då var Fia gravid. Tyckte redan då att hon verkade rätt omogen, läste hennes blogg ofta osv, och jag förstod inte riktigt vad som hände. Hon verkade inte ha koll på vad hon ville med sitt liv, hon verkade inte ha koll på barn - ingenting.
Samtidigt kan jag tycka väldigt synd om henne, att hon var tvungen att vara med om att hennes barn blev LVU placerat...

Jag vet inte hur jag skulle reagera om mina barn, av någon sjuk anledning, skulle bli placerade. Nu finns det ju däremot ingen chans i världen att detta skulle hända mig, men om man leker med tanken så blir man rätt mörkrädd. Jag menar, en förälder älskar alltid sitt barn, oavsett vad. Och att ens barn blir placerade är nog ingenting någon vill vara med om, det måste vara sjuukt hemskt, inte bara för föräldrarna utan även för barnen.
Jag hade slagits som en jude för att få tillbaka rätten över mina barn, men framförallt för att mina barn skulle vinna tillbaka rätten över att få ha sin mamma! Jag skulle inte klara av att stå och titta på, ge upp och sen låtsas att det är okej det som händer - den känslan fick jag nämligen av Fia då jag såg programmet. Det kändes som att hon helt enkelt inte orkade bry sig - och med det avslutar jag detta inlägg med att säga:
"FUCK YOU! Bry er om era barn för de är det bästa som någonsin kommer hända er!"


Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina